tisdag 20 juni 2017

Jean-Marie Le Pen fyller 89 år!




Denna dag fyller Front Nationals grundare Jean-Marie Le Pen 89 år. Dagen till ära vill jag bjuda på en liten biografi och några klipp.

Jean Louis Marie Le Pen föddes i La Trinité-sur-Mer i Bretagne den 20 juni 1928. Hans far, som var fiskare, omkom efter att hans båt gått på en mina, vilket gjorde Jean-Marie till Pupille de la Nation, en fransk status för barn som förlorat en förälder i kriget och därmed erbjöds visst skydd av staten. 1944 anmälde sig Jean-Marie som frivillig till Forces francaises de l'intérieur, alltså motståndsarmén mot den tyska ockupationen, men avvisades då han som 16-åring ansågs för ung för att delta. Mannen, som under senare delen av sitt liv genomgående skulle kallas fascist, ville alltså strida mot historiens riktiga nazister. Han har i intervjuer dock uppriktigt förklarat att han inte vid denna tid funderade så mycket på den tyska regimens natur, utan att det var de utländska truppernas närvaro på fransk mark som han ville bestrida.

1952 tar Le Pen i Paris examen i juridik och statsvetenskap. Året därefter organiserar han studenter för att leda en hjälpinsats för offren för de enorma översvämningar som då drabbat Nederländerna. Det var även vid denna tid som Frankrike började förlora greppet om vissa av sina större besittningar och 1954 åker Le Pen till Franska Indokina som löjtnant i Främlingslegionens fallskärmsjägare. Det skulle bli ytterligare en tur, tre år senare, denna gång till Algeriet som underrättelseofficer. Året dessförinnan hade han dock blivit invald som Nationalförsamlingens yngste ledamot, för småföretagarpartiet som kallades Poujadisterna. Dessa politiska år var turbulenta och den politiska debatten flyttade stundtals ut på gatorna. En sammandrabbning blev så våldsam att den slutade med att Le Pen miste ena ögat, varför han idag bär ett porslinsöga. 1962 förlorade han sitt poujadistiska mandat i Nationalförsamlingen och kom de följande åren att ägna sig åt viss politisk aktivitet, men startade även ett företag i musikindustrin.


1960, vid minneshögtid
för krigsveteraner.


1960 gifter sig Jean-Marie Le Pen med Pierrette Lalanne och det är med henne han sedan får döttrarna Marie-Caroline, Yann och yngst, Marine. Yann är mor till Marion-Maréchal Le Pen, som var partiets enda ledamot i Nationalförsamlingen fram till i år, då hon inte ställde upp, men i stället kom att ersättas av åtta nya.

1972 kommer så det viktiga året, då Le Pen med en skara likasinnade grundar Front National. Partiet uppstår ur Ordre Nouveau, vars styrande motiverade sitt val av Le Pen som frontfigur med att han var en ”första rangens personlighet, inte endast genom sin bakgrund som politisk kämpe, utan framför allt genom sin intelligens och politiska klarsynthet”. Man menade vidare att han ”representerar en mer moderat linje än de ledande inom den nationalist-revolutionära rörelsen” och att hans deltagande i Front National skulle ge trovärdighet till det frontistiska projektet.

Det nya partiet såg sig som en social, folklig och nationell höger och inriktade redan från början sitt motstånd mot ”den utslitna, korrumperade och maktlösa majoriteten” och ”den förödande, utopiska och förtryckande kommunismen”. Redan 1974 ställer Le Pen upp i sitt första presidentval, men når endast beskedliga 0,74%. 1976 sprängs Le Pens lägenhet i Paris, men hela familjen klarar sig med livet i behåll. De följande åren kommer att bli vad Le Pen kallar för en ökenvandring, men rörelsen börjar sedan växa på allvar under 1980-talet och 1984 blir han invald i Europaparlamentet, där han fortfarande har en plats.

Jag vill bjuda på ett litet klipp från 1989, där Le Pen förklarar varför han är emot massinvandring och varför han ser en fara med islam. Betänk att detta alltså var för nästan 25 år sedan, innan någon ens hört talas om Al-Qaida:





Ytterligare en milstolpe kom i presidentvalet 2002 då, mot alla förväntningar, Le Pen för första gången kom tvåa och därmed kvalificerade sig för en andra omgång mot högerpartiets Jacques Chirac. Låt oss titta på hur det såg ut:





Under hela sitt politiska liv har Jean-Marie Le Pen varit en omstridd person som väckt uppmärksamhet med kontroversiella uttalanden. Han har dömts ett tjugotal gånger för olika former av politiska uttalanden, men faktiskt vunnit desto fler processer. Själv har han, som svar på en fråga om denna kontroversiella ställning, sagt:

”Det är lätt att uppfattas som kontroversiell om man säger sanningen, när alla andra ljuger.”

Medierna uppmärksammade också händelser som Le Pens besök i Mantes-la-Jolie, där han konfronterades med våldsamma motdemonstranter. All skuld lades då förstås på honom, men man kan också undra varför en socialistisk borgmästare för en grannkommun dyker upp i ett sådant sammanhang. Jean-Marie Le Pen har aldrig backat från verbala eller fysiska konfrontationer:






2011 tar dottern Marine Le Pen över partiets roder, men Jean-Marie Le Pen fortsatte att aktivt kampanja för partiet och blev nyligen omvald till sin plats i Europaparlamentet. Marine Le Pens försök att "avdemonisera" partiet anses med jämna mellanrum ha försvårats av faderns utspel. Jean-Marie Le Pen anser att hon ibland går för långt i en strävan att vinna acceptans bland medierna och systemet. Själv kommer han naturligtvis aldrig att göra några sådana anpassningar och följaktligen har bland annat hans veckojournal förpassats från partiets hemsida. Jag brukade översätta och lägga upp dessa och nedan ses en del av ett avsnitt från 2013 där han kommenterar sin senaste dom:





Efter nya uttalanden som ansågs kontroversiella blev Jean-Marie Le Pen 2015 suspenderad från sitt eget parti, och sedan utesluten. Han har kvar sitt mandat i Europaparlamentet, men ingår inte i den grupp som Marine Le Pen bildade; Nationernas och frihetens Europa.

När hans ålder senast, i en tv-intervju, fördes upp som ett skäl för att det kanske var dags att lämna de politiska uppdragen, svarade Jean-Marie Le Pen:

"Det finns ingen ålder för de tappra."

Bloggen gratulerar Jean-Marie Le Pen på 89-års-dagen och önskar honom många aktiva år till!




6 kommentarer:

  1. Tack för biografin Tobbe.

    SvaraRadera
  2. Tack, mycket intressant! Jag, Jean-Marie såg tidigt vartåt det backade. ..
    Hoppas far o dotter skulle återfår kontakten.

    SvaraRadera
  3. Kräver verkligen Jean-Marie Marines avgång? ??? Jag står nog på Marines sida. Hon har haft större framgångar än sin far- i bägge de senaste valen. Tycker verkligen inte Marine kan lastas för det sjuka valsystemet! !!!! Allt slit o arbete o detta är "tacken"!!!

    SvaraRadera
    Svar
    1. O han gör ju verkligen inte hennes sits bättre eler lättare med detta uttalande. Han borde varit tyst!!!

      Radera
    2. Tja, man kan också se det tvärtom: Att JMLP som tack för 40 års uppbyggnad blir utesluten ur det egna partiet. Det finns många aspekter i detta. En är att JMLP tycker att partiets grundvärderingar är hotade och att partiets andreman, Florian Philippot, har för stort inflytande. Marine är mer av en politiker, medan JMLP alltid säger precis vad han tycker.

      Radera
    3. Ja, men det är ju så genomskinligt att detta är en hämd från hans sida. O det var väl inte Marine ensam som uteslöt honom. Iallafall är det ju inte konstruktivt att blanda in detta gamla gräl i dagens situation. I detta falla är det nog J-M själv som skadar partiet med sitt uttalande. Marine försöker väl göra det bästa i en svår sits. Hämd hjälper inte precis upp situationen. O Marine är unik. Partiet har inte någon annan lika karismatisk person som hon.

      Radera